Påmind

Igårkväll var jag och barnen ute på en kvällspromenad, Ludde cyklade och Elvira, Bella och jag gick. När vi kommit ett bra stycke på vägen så började Elvira att störtgråta och säga att det kliade i halsen. Hon hade just tagit en chokladkaramell och förmodligen var det något däri hon inte tolde. Chrille var i stan och till råga på allt hade jag glömt ta ur min mobil ur bilen! Attans var man känner sig maktlös. Minnen från Luddes allergiska småbarnsår kom upp i huvudet medans jag försökte springa med en fyraåring på kilklacksskor som jag av någon anledning tagit på mig, smart va? Det allra gulligaste var att Ludde helt själv erbjöd sig att lämna sin cykel där och ta hunden hem. -Jag kan hämta cykeln sen mamma! Tack lilla Ludde för din söta godhet!
Vi kom till slut hem och minuter kan kännas som en evighet i sådana lägen, Elvira grät och det gjorde ont i halsen. Kom på att jag inte längre har Tavegyl i skåpen eftersom inte Ludde behöver det längre och provade istället med Clarityn och en mängd vatten som om jag inte minns fel ska sätta fart på systemet och förhoppningsvis kunna göra att man kissar ut det mesta så småningom. Det lättade lyckligtvis och jag blev ännu mer lättad :)
 Är så enormt tacksam att vi kommit ifrån de där hemska åren med allergin så ni vet inte, det var hemskt att inte veta vad han kunde tåla och inte. Ibland behöver man bli påmind över att va tacksam över vissa saker i livet och i vårt fall är det att våra barn blivit av med mycket av det elände de hade som små. Nu är det bara vissa saker kvar men helt ok och under viss kontroll!
Nu är visst kaffet klart, bäst att inta en kopp. Idag ska vi åka in till stan och handla det som är slut i kyl o frys. Ha en härlig dag mina vänner :)